Att tornugglor, likt andra ugglor, har en mycket god syn är känt sedan länge. Med väldesignade ögon, över två gånger större än den genomsnittliga fågeln med samma vikt, är tornugglans seende välanpassat till deras nattaktiva levnadmönster.
En forskningsstudie, som kom för några år sedan, visar att tornugglan även har en nästan perfekt hörsel. Något som forskarna tror beror på att dessa ugglor har förmågan att återskapa hörselcellerna i innerörat. I studien observerade forskarna två åldersgrupper av tornugglor, en med ugglor yngre än två år och en med dem som var över 13 år. Vid jämförelsen mellan de båda åldersgrupperna märktes ingen eller väldigt liten skillnad i hur väl ugglorna hörde de olika testljuden. För en 23 år gammal uggla gjordes hörseltester vid tre olika tillfällen under ugglans livstid, utan att någon skillnad märktes.
Mest känd är kanske tornugglan för sitt speciella läte, kusligare än andra ugglors. För att citera Djurens värld – “Höga skrik, jamande gnäll och diverse snörvlande ljud står på repertoaren”. Ett läte som gett upphov till allehanda myter och måhända skrämt en och annan nattvandrare.
Enligt flera bibelöversättare är det tornugglan som avses med begreppet “Lilith” i Jes 34:14. Ordet finns kvar i sin ursprungsform även hos några nutida översättningar, medan bland annat Svenska Folkbibeln valt att översätta det med just tornuggla. Sammanhanget är en förutsägelse om Edoms undergång och hur området ska komma att ligga öde, förutom då flera olika slags djur som kommer att söka sin tillflykt dit.
“Tornugglan kan där slå sig till ro och finna en viloplats åt sig”, skriver profeten Jesaja i den förut nämnda versen. Knappast överraskande då tornugglan gärna häckar i ruiner och tillhör de mest ljusskygga ugglorna.
Källor:
http://www.sciencemag.org/news/2017/09/watch-secret-why-barn-owls-don-t-lose-their-hearing
http://rspb.royalsocietypublishing.org/content/284/1863/20171584
Tornugglan är en slank fågel med långa vingar och långa ben. Den är ca 30-40 cm lång, med ett vingspann på 85-90 cm. Fjäderdräkten är mestadels ljus och ansiktet hjärtformat med svarta ögon.
Den förekommer på alla kontinenter utom Antarktis. Anledningen att den söker sig in i lador, och andra lite varmare utrymmen om vintern, är att den inte kan lagra fett som andra ugglor och är därför sårbar för kyla. (Därav det engelska namnet “barn owl”.)
Samtliga foton, pixabay