När den större dagsvärmaren (Macroglossum stellatarum) råkar ut för blåsväder klarar den sig fint ändå.
Vid lugnare väder och långsammare flygning använder fjärilen ögonen för att navigera. Detta har forskarna känt till sedan tidigare. Men nyligen publicerade en grupp forskare från Lunds universitet en studie över fjärilens beteende vid snabbare flygning eller starka vindförhållanden. I studien upptäckte forskarna hur väldesignad fjärilen är för att fånga in information om olika väderförhållanden. Detta på grund av speciella receptorer på sina antenner. Receptorerna fungerar likt gyroskop på flygplan, en utrustning som mäter rotationsrörelser och känner av hur flygplanet ligger i luften.
För övrigt är den större dagsvärmaren aktiv om dagen, men även vid gryning och skymning. Den flyger även vid regn, vilket annars är ovanligt för dagaktiva svärmare. Då fjärilen suger nektar med den långa snabeln kan den hovra i luften likt kolibrier, och ger då även ifrån sig ett surrande ljud som påminner om dessa fåglar. Den verkar ha ett gott minne, då den ofta kan återkomma till samma plantering flera dagar vid ungefär samma tid. Även synförmågan är god, vilket bland annat visar sig genom att den kan rikta sökbilden för att undvika blommor som saknar nektar. Den har även en ganska god förmåga att lära sig färger.
Större dagsvärmaren är en välkänd och regelbunden långdistansmigrant i Nordeuropa. Den kommer till oss i Sverige om somrarna, för att sedan flytta tillbaka längre söderut i Europa under vintern. Långa resor med olika väderförhållanden med andra ord, då deras antennreceptoarer bör ge dem all information de behöver.
Källor:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/30526849
https://elifesciences.org/articles/37606
https://artfakta.se/artbestamning/taxon/macroglossum-stellatarum-201196
Då den större dagsvärmaren suger nektar med sin långa snabel kan den hovra i luften likt kolibrier. I likhet med andra fjärilar ligger sugsnabeln hoprullad då den inte används.
