Alla spindlar producerar spindeltråd, även de som inte bygger de vackra, cirkelrunda näten. Förutom till fångsnät använder spindlarna silket bland annat till att klä in väggarna i jordhålor, spinna kokonger som gömställen och för så kallade ankartrådar på marken eller brotrådar uppe i luften.
Luftfärder
Brotrådar används bland annat till att förflytta sig genom luften, med hjälp av vinden eller uppåtstigande luftströmmar. Det kan då räcka med de lodräta vindströmmar, som under soliga dagar alstras av den varma marken, under till synes helt vindstilla dagar. På detta sätt kan spindlarna förflytta sig över stora avstånd, med hjälp av passadvindar och fartyg, till och med tvärsöver oceanerna. Ibland kan spindlar även flyga långa sträckor genom att göra ett segel av sin spindelväv och låta sig lyftas av vinden.1 Och vissa mindre spindlar spinner bara en tråd som de låter fångas av vinden, för att föra dem i säkerhet.
Vattensegling
För några år sedan publicerades en forskningsstudie, som visade att forskarna upptäckt ännu en funktion för spindeltråden. I studien har man sett hur vissa spindlar kan segla fram på vatten. Om nu flygfärdarna beskrivna ovan skulle sluta där vill säga. Spindlarna ställer sig då på ytan och lyfter på några av benen, och skapar så ett fungerande segel. När de sedan vill bromsa in spinner de spindelväv som fungerar som ankare. Seglandet verkar fungera både i söt- och saltvatten, och genom att spindlarnas ben är vattenavstötande kan spindlarna hålla sig kvar på ytan.2
Glidflyging
En annan forskningsstudie, som bedrivits i Sydamerikas regnskogar, visar på några trädlevande spindlars förmåga att glidflyga. Genom att orientera sig med frambenen mellan trädstammarna håller de sina platta kroppar glidande genom luften, och undviker så att ramla med huvudet före på marken. Upp till fem meter har spindlarna observerats glida fram horisontellt genom luften.3-5
Förutom de lite större, mer välkända glidflygarna som exemepelvis flyggrodor, flyggeckon och flygekorrar, så har även vissa myror och hoppstjärtar förmågan att glidflyga. Ett beteende som alltså upptäcks hos alltfler djurarter.
Undervattensgäle
En lite annorlunda funktion för sitt nät har den så kallade vattenspindeln, som klassificerats till ett eget släkte – Argyroneta aquatica. Den lever i stillastående sött och bräckt vatten, och är den enda spindel som lever hela sitt liv under vattnet.
Runt bakkroppen har vattenspindeln en liten bubbla med luft i ett nät, som den bär med sig ner till sitt undervattensbo. Luften hålls kvar av de fina små håren på spindelns kropp. Nätet, som spindeln tillverkar mellan vattenväxter vid stranden, välver sig till formen av en klocka av luften. Den klockliknande formen har gett spindeln dess engelska namn – “Diving bell spider”. Förutom de gånger som spindeln går upp för att hämta luft lever den hela sitt liv nere i dessa luftklockor. Här äter den, här sker hudömsningar, parning och äggläggning. Den till och med övervintrar i slutna luftklockor nere i vattnet.
För några år sedan upptäckte forskarna i en studie att spindelns luftbubbla också fungerar lite som en gäle. Forskarna har använt sig av en liten mätare på 15 mikrometer, och lyckats mäta syreinnehållet i luftbubblan. Mätresultaten visar att när spindeln förbrukar syret i bubblan så dras det in mer syre kontinuerligt från vattnet runt omkring. Det gör att spindeln inte behöver gå upp till ytan lika ofta för att fylla på luft.6-8
Med smak för växter
Att spindlar är insektsätare lär alla vara överens om. Det är just så man tänker på dem, med flugor och andra småkryp som fastnat i deras nät.
Men nu visar en studie att spindeldieten är betydligt innehållsrikare än så. Att nektar och pollen är vanligt som växtföda bland många spindelarter, och att blad och andra växter bryts ned genom enzymer, som finns i spindlarnas matspäjlkningssytem. Det gäller särskilt hoppspindlar och nätbyggande spindlar. Växtätande spindlar har hittats på alla kontinenter, utom på Antarktis.9
Hitintills har forskarna dock enbart funnit en spindelart som livnär sig så gott som helt på växter. Det är en en hoppspindel i Mexiko – Bagheera kiplingi – som mestadels äter proteinrika växtdelar från acaciaträdet.10
Men spindelriket är långt ifrån utforskat. Det visas inte minst genom att den nu sistnämnda spindeln upptäcktes för knappt tio år sedan. Och att det tills helt nyligen varit okänt hur pass vanligt det är med växtföda bland spindlar.
Källor:
1. https://en.wikipedia.org/wiki/Ballooning_%28spider%29
2. http://www.nature.com/news/airborne-spiders-can-sail-on-seas-1.17906
3.
https://www.newscientist.com/article/dn28062-first-glimpse-of-skydiving-spiders-showing-off-gliding-skills/
4. http://phys.org/news/2015-08-biologists-skydiving-spiders-south-american.html
5. http://rsif.royalsocietypublishing.org/content/12/110/20150534
5. http://jeb.biologists.org/content/214/13/2175.abstract
6. http://www.nature.com/news/2011/110609/full/news.2011.357.html
7. http://www.newscientist.com/article/dn20557-scuba-spider-uses-web-as-gill-to-breathe-underwater.html
8. http://en.wikipedia.org/wiki/Diving_bell_spider
9. https://www.sciencenews.org/blog/wild-things/spider-diet-goes-way-beyond-insects
10. http://phys.org/news/2009-10-herbivory-spider.html
Foton: Gunnel Molén