På engelska kallas den sandfisk, det latinska namnet är Scincus scincus och på svenska har den fått heta apotekarskink. Trots att ödlan lever största delen av livet nedgrävd i sanden, fastnar inte så mycket som ett endaste litet sandkorn i lungorna. Den upptäckten gjorde några forskare som undersökte lungorna hos fem döda skinkar. Inte heller kunde de se något filter i luftvägarna.1-3
Något förbryllade satte forskarna sensorer på bröstet hos några levande skinkar för att studera deras andningsmönster. Man fann då att ödlorna andas ut med 60 procents högre intensitiet nere i sina sandhålor, än då de vistas uppe på marken. Vilket förmodligen innebär att de lättare blir av med sandpartiklar från näsborrarna. Forskarna såg också i sina mätningar att ödlorna sänker farten på inandningshastigheten med 70 procent då luften når fram till det område där luftvägarna har sin största öppning.
Forskarna drar härav slutsatsen, att när luften dras in så pass sakta, så faller sandpartiklarna ner och fastnar i slem och flimmerhår. Därifrån blåses en del partiklar ut genom utandning, medan andra sväljs ner och kommer ut den naturliga vägen. Vilket bekräftas genom att ödlornas maginnehåll visat sig vara fulla av sand.
Apotekarskinken är ett fint exempel på vilka anpassningsmöjligheter, till olika klimat och miljöer, som finns nedlagda hos djuren. I en tidigare studie har forskarna visat att den så kallade sandfisken “simmar” mest lika bra i sanden, som fisken gör i vattnet.4 – 5 När ödlan dykt ned i sanddynerna, vilket sker inom loppet av en halv sekund, drar den först in benen intill kroppen. Sedan “propellrar” den kroppen fram genom sanden genom att sicksacka mellan höger och vänster. Den kan då komma upp i en fart av 15 cm per sekund. Skinken är utrustad med en glatt, hård fjällbeklädnad som minskar friktionen i sanden till ett minimum. Och genom att dyka ner i sanden undkommer den såväl ökenhettan, som eventuella rovdjur.
Den så alltigenom sandanpassade skinken lever i sandöknar i norra Afrika och på Arabiska halvön. Det svenska namnet apotekarskink kommer sig av att folken, som lever i närheten av där ödlan finns, använt ödlan i medicinskt syfte. Ödlan är för övrigt bara en av ett tusental olika skink-arter, som därigenom är den artrikaste gruppen av alla ödlor. De flesta skinkarterna lever i Sydostasien, anpassade efter olika sätt att leva.
Källor:
1. http://www.sciencemag.org/news/2016/11/how-sandfish-lizard-stays-sand-free
2. http://jeb.biologists.org/content/219/22/3493.2
3. http://jeb.biologists.org/content/jexbio/219/22/3597.full.pdf
4. Science 2009 vol 325 sid 314 – 318 – http://www.sciencemag.org/cgi/content/abstract/325/5938/314
5. http://www.physorg.com/news166973246.html