En liten hoppstjärt tog lift en bit med en dagslända, och var just på väg att frigöra sig och ta sig iväg på egen hand. Då omslöts de båda med flytande kåda och förblev fästa vid varandra tiderna igenom.
Fossilfynd i bärnsten
Det är i varje fall det scenario som forskarna tecknar, efter att ha studerat djuren i en bit bärnsten, med hjälp av datortomografi. Hoppstjärten såg nämligen ut att just lossa de antenner den hakat fast i sländans ena vinge. Ett ögonblick, fruset – inte i sten, men – i kåda, stelnat till vad vi idag kallar bärnsten. Bärnstenen kommer från Dominikanska Republiken.1-2
Att smådjur liftar med lite större djur förekommer ofta idag. Några nutida observationer av att hoppstjärtar liftar med dagsländor finns dock inte. Hoppstjärtar är mycket små djur, som regel ett par mm långa. Och dagsländor lever under väldigt kort tid, från någon timma till några dagar, beroende på art. Så att göra några noggrannare studier faller sig inte alldeles lätt.
Ett annat fossilfynd med liftande hoppstjärtar finns även dokumenterat från den baltiska bärnstenen. Där fann man fem hoppstjärtar som, med hjälp av antennerna, hakat sig fast i en rad på benet av en lockespindel.3 Andra fossilfynd som gjorts av smådjurs beteende att lifta med större djur har ofta rört sig om löss. För några är sedan gjordes ett lite annorlunda fynd, även det i den baltiska bärnstenen, där man fann en lus som liftade med en spindel. Då nutida löss liftar sig fram är det som regel med andra insekter, inte med spindlar.4
Att man funnit få liknande fossilfynd som nämns ovan behöver kanske inte betyda att beteendet var ovanligare i forntiden än vad det är idag. Kanske handlar det mer om att de småkryp det gäller varit svåra att kunna se i detalj. Med datortomografins hjälp hoppas nu forskarna att göra alltfler upptäckter av småkryps beteenden i det förgångna.
Varierat levnadsmönster
Nutida hoppstjärtar finns i en mängd olika arter med ett mångskiftande levnadssätt. Sitt namn har de fått efter den hoppgaffel, som finns hos de flesta arter med vilken de kan slå mot underlaget och hoppa bortåt 10 meter. De flesta arter är ett par millimeter långa, de längsta ca 10 mm. Trots att de saknar vingar transporteras många arter lätt med vinden. Några arter är underjordiska, där de ofta lever i myr- och termitbon och anpassar levnadssättet därefter.
Flertalet arter lever dock i markens övre skikt, i synnerhet bland multnande växter. Där kan de förekomma i mycket stor täthet, och i markens förnaskikt kan det finnas mer än tusen individer per liter. Även på stränder och ytan av vattensamlingar kan det förekomma täta mattor av hoppstjärtar. De så kallade glaciärlopporna kan ibland uppträda i mycket stora koncentrationer på glaciärer och snöfält, speciellt i Alperna. Där lever de av mikroskopiskt små alger och vinddrivna pollenkorn. Även andra arter lever av pollen och levande växter, som svampmycel, lavar och alger. Men i stor utsträckning lever de av döda växter och är viktiga för dessas nedbrytning.5
För några år sedan upptäcktes att hoppstjärten även är det landdjur som lever på det djupaste vattnet. I varje fall vad som finns observerat och dokumenterat. Det var en spansk forskare som gjorde upptäckten i en av världens djupaste grottor, i nordvästra Georgien. Med ett djup på 1980 meter besegrades det förra djuprekordet med över 1000 meter. Det delades för övrigt av en skorpion och en silverfisk och låg på 920 meter.6-7
“Äldsta” hoppstjärten
Den äldst daterade fossila hoppstjärten kommer från Rhynie Chert i Skottland, ett område med många smådjur och växter bevarade som fossil. Enligt evolutionsteorin och den geologiska tidsskalan har klipporna här daterats till ca 400 miljoner år (och således ges även fossilen i klipporna samma geologiska ålder).8
Det är fascinerande att tänka på att dessa, ofta förbigångna småkryp finns i en sådan mångfald och lever ett på sitt sätt märkliga liv. Tala om rika anpassningsmöjligheter hos ett av de mindre djuren i skapelsen. En anpassning som även forntidens hoppstjärtar bör ha haft, då den äldst daterade hoppstjärten var så pass avancerad att den placerats i samma familj som sina moderna släktingar.
Källor:
1. http://phys.org/news/2012-10-million-year-old-amber-specimen-reveals-unknown.html
(I videon i länken ser man djuren i detalj.)
2. http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0047651
3. Poinar GO Jr (2010) Swinging springtails: Phoretic behavior in fossil Collembola. P. 183–184 in: Fossil Behavior Compendium, Boucot AJ & Poinar GO Jr (eds.) CRC Press, Boca Raton.
4. http://rsbl.royalsocietypublishing.org/content/early/2011/11/04/rsbl.2011.0923
5. http://en.wikipedia.org/wiki/Springtail
6. https://www.newscientist.com/blogs/shortsharpscience/2012/02/worlds-deepest-land-animal-dis.html
7. https://en.wikipedia.org/wiki/Plutomurus_ortobalaganensis
8. https://en.wikipedia.org/wiki/Rhynie_chert
Nutida hoppstjärtar, pixabay.
Bilden ovan, Illustration av hoppstjärt på British Museum, London (wikipedia).