Omsorg om den fattige i forntidens Israel

Att hjälpa dem som står i en ekonomisk utsatt situation och bistå flyktingar, är ett budskap som ofta förs fram i dagens politiska debatt. Men budskapet är knappast nytt, utan har förts fram sedan länge, på många olika håll i världen.

En riktigt gammal text med sagda innehåll har hittades för en tid sedan på en lerskärva i Israel, i Eladalen sydväst om Jerusalem. I texten ges uppmaningen att värna om den föräldrarlöse, den fattige och änkan, att skydda dessa och skydda slavar, samt bistå främlingen. Lerskärvan har daterats till ca 3000 år och härrör från den tid då kung David regerade i Jerusalem.

Till att börja med var forskarna osäkra på språket på lerskärvan, men de säger sig nu vara säkra på att det är gammalhebreiska. Dels för hebreiskans karakteristiska ord och verb, dels på själva innehållet som stämmer väl med sociala inslag välkända från bibliska profetior och texter. Forskarna refererar till flera bibeltexter som handlar om att bistå den ringe och ”skaffa den faderlöse rätt och utföra änkans sak” (Jes 1:17). Så ock om konungens skyldighet att ”skaffa rätt åt de betryckta bland folket” och ”frälsa de fattiga” (Ps 72). Allt tyder dock på att det inte rör sig om någon avskrift från någon annan text, av dem som nu finns i vår Bibel.

Texten ger uttryck för samma sociala känslighet och omsorg för samhällets svaga och utsatta medlemmar som i de bibliska texterna. Forskarna lyfter också fram att det här finns belägg för att det vid textens tillkomst fanns ett etablerat kungarike i Israel. Det har ofta ifrågasatts huruvida Israel verkligen var ett betydande kungarike vid den tid då David och Salomo regerade, utan att de enbart skulle varit stamhövdingar. Texten från Eladalen vittnar både om att det fanns ett kungarike vid den tiden, och att det bodde främlingar innanför dess gränser.

Forskarna som tolkat denna text pekar också på att det i Israel vid den tiden också fanns skriftlärda, väl förfarna att skriva litterära texter. Man menar att de mycket väl kan ha skrivit komplexa historiebeskrivningar som dem vi finner i Domarboken och Samuelsböckerna.

Källor:
http://www.physorg.com/news182101034.html
http://en.wikipedia.org/wiki/Khirbet_Qeiyafa

Bild ovan: Ett annat fynd med gammalhebreisk skrift är den så kallade Siloainskriften, som påträffats vid Siloakanalens mynning. Forskarna tror att den är inhuggen av en av arbetarna som deltog i tunnelbygget under kung Hiskia tid. Inskriften berättar hur de båda arbetslagen från tunnelns båda ändar möttes, och hur vattnet strömmade fram genom den färdiga tunneln. (Bild från Wikipedia.)