Att hjälpa dem som står i en ekonomisk utsatt situation och bistå flyktingar, är ett budskap som ofta förs fram i dagens politiska debatt. Men budskapet är knappast nytt, utan har förts fram sedan länge, på många olika håll i världen. Det sägs därtill vara den äldsta hebreiska inskriptionen som hittats hitintills.
En riktigt gammal text med sagda innehåll har nyligen hittats på en lerskärva i Israel, i Eladalen sydväst om Jerusalem. I texten ges uppmaningen att värna om den föräldrarlöse, den fattige och änkan, att skydda dessa och skydda slavar, samt bistå främlingen. Även denna text är politisk då den talar om att rehabilitera den fattige ”från kungens händer”. Lerskärvan har daterats till ca 3000 år och härrör från den tid då kung David regerade i Jerusalem.
Till att börja med var forskarna osäkra på språket på lerskärvan, men de säger sig nu vara säkra på att det är gammalhebreiska. Dels stöder man detta på, för hebreiskan, karakteristiska ord och verb, dels på själva innehållet, som stämmer väl med sociala inslag välkända från bibliska profetior och texter. Forskarna refererar till flera bibeltexter som handlar om att bistå den ringe och ”skaffa den faderlöse rätt och utföra änkans sak” (Jes 1:17). Så ock om konungens skyldighet att ”skaffa rätt åt de betryckta bland folket” och ”frälsa de fattiga” (Ps 72). Allt tyder dock på att det inte rör sig om någon avskrift från någon annan text, av dem som nu finns i vår Bibel.
Texten har ännu inte tolkats i sin helhet, men den ger uttryck för samma sociala känslighet och omsorg för samhällets svaga och utsatta medlemmar som i de bibliska texterna. Forskarna lyfter också fram att det här finns belägg för att det vid textens tillkomst fanns ett etablerat kungarike i Israel. Inom forskningen har det ofta ifrågasatts huruvida Israel verkligen var ett betydande kungarike vid den tid då David och Salomo regerade. Det har föreslagits att de endast skulle varit stamhövdingar. Texten från Eladalen vittnar både om ett kungarike och att det bodde främlingar innanför dess gränser.
Forskarna som tolkat denna text pekar också på att det i Israel vid den tiden också fanns skriftlärda, väl förfarna att skriva litterära texter. Man menar att de mycket väl kan ha skrivit komplexa historiebeskrivningar som dem vi finner i Domarboken och Samuelsböckerna.
Källor:
http://www.physorg.com/news182101034.html
http://en.wikipedia.org/wiki/Khirbet_Qeiyafa