Exemplen på så kallad symbios eller samarbete i naturen är många. Ett intressant exempel på ett sådant samarbete mellan insekter och växter är mellan monarkfjärilen (Danaus plexippus) och sidenörtssläktet (Asclepias).*
Symbios med giftig planta
Monarkfjärilen lägger ofta sina ägg på sidenörtsplantor som normalt är mycket giftiga. När larverna utvecklas kan de dock äta av plantorna utan problem, fastän giftet går in i dem. Giftet finns sedan kvar över puppstadiet till den färdiga fjärilen, vilket gör att fjärilen får leva ifred från fåglar och andra insektsätare. De vuxna fjärilarna pollinerar i sin tur sidenörtsplantorna när de samlar nektar – så såväl fjärilen som plantan är beroende av varandra för att överleva.1-2
Livscykel
Monarkfjärilen är annars mest känd för sina långa flyttningar, och sin fantastiska förmåga att hitta rätt. Om höstarna samlas de unga fjärilarna i stora flockar och flyger söderut mot den plats deras mödrar kom ifrån om våren, företrädesvis i Kalifornien och Mexiko.
Till våren flyger så honfjärilarna omkring 150 mil från södra USA till norra USA och Kanada, där de lägger sina ägg på de ovan nämnda sidenörtsplantorna och sedan dör. När de nya fjärilarna utvecklats flyger dessa tillbaka till Kalifonien och Mexiko. Det förunderliga är att de hittar, utan att någonsin ha varit på den speciella plats det rör sig om.
Magnetfält och biologiska klockor
Exakt hur monarkfjärilen bemästrar detta är fortfarande något av en gåta för forskarna, Flera teorier har lagts fram, och olika forskningsstudier visar att flera färdigheter hos fjärilen samverkar och ligger bakom fjärilens så skickliga navigation. Mest känd är kanske de forskningsrapporter som visar att att monarkfjärilen använder sig av jordens magnetfält för att hitta söderut om hösten.3-5
En annan forskningsstudie tyder på att fjärilen styrs utifrån solen, med hjälp av en biologisk klocka i hjärnan.6 Senare forskning kompletterar denna studie. I den har man funnit att fjärilen även har ljuskänsliga, biologiska klockor i antennerna, som justerar klockorna i hjärnan. Därigenom kan fjärilen hålla reda på tiden och väderstrecken. Forskarna förstod sambandet då man målade antennerna på några av fjärilarna svarta, och såg att dessa fjärilar förlorade orienteringen efter en tid.7
Det sistnämnda var inte en helt ny tanke. Forskarna i studien hade tillgång till en anteckning från 1960 av en fjärilsexpert vid namn Fred Urquhart. Denne hade gjort observationen att fjärilar tycktes desorienterade, då han klippt av deras antenner och kastat ut dem i luften. Nu utvecklade dessa forskare experimentet vidare, och kom till ovanstående resultat.
Även den studien har byggts på av senare forskning, som visar att monarkfjärilen använder sina stora, komplexa ögon för att övervaka solens position på himlen. En information fjärilen kombinerar med sina inre klockor, för att veta tiden på dagen – något som syns vara viktigt för starten på fjärilens långa och precisa migration.8
Ett framväxande pussel
Detta var ännu en pusselbit som lagts till, där olika forskningsstudier passar in i varandra och får den färdiga bilden att synas alltmer. Men flera bitar kvarstår för forskarna att hitta igen, innan helhetsbilden av monarkfjärilens levnadsmönster klarlagts till fullo. Kanske får vi aldrig se den där sista pusselbiten läggas på plats, utan denna anmärkningsvärda fjäril fortsätter att bevara sina hemligheter.
Under tiden lägger den sina ägg på den giftiga sidenörtsplantan, utan att skadas. Och påbörjar sin årstidsbaserade migration år efter år på nytt.
*Sidenörtssläktet klassificerades tidigare till tulkörtsfamiljen.
Källor:
1. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0960982218302537
2. https://en.wikipedia.org/wiki/Monarch_butterfly
3. https://www.pnas.org/doi/10.1073/pnas.96.24.13845
4. https://www.nature.com/articles/ncomms5164
5. https://www.bbc.com/news/science-environment-27909303
6. https://www.pnas.org/doi/10.1073/pnas.152137299
7. http://www.physorg.com/news173021625.html
8. https://phys.org/news/2016-04-scientists-secrets-monarch-butterfly-internal.html
När monarkfjärilens larver äter av de giftiga sidenörtsplantorna går giftet in i dem, Giftet finns sedan kvar över puppstadiet till den färdiga fjärilen, vilket gör att fjärilen får leva ifred från fåglar och andra insektsätare. Även sidenörtsplantorna vinner på detta, då fjärilarna pollinerar plantorna när de samlar nektar.
Monarkfjärilen kan flyga med en hastighet på upp till 40 km per timme och hinna 130 km på en dag.
(Samtliga foton, pixabay.)