pixabay
Havsleguanerna på Galapogos har blivit en av de mest kända arterna i denna övärlds så rika djurvärld. Vid sidan av de berömda finkarna, kanske den allra mest kända. Havsleguanen är en kraftigt byggd ödla som normalt kan bli över en och en halv meter lång.
Havsleguanen, anpassad till havet
Havsleguanen är den enda ödleart som regelbundet befinner sig i och får sin föda – bestående av alger- i saltvatten. Speciella näskörtlar utsöndrar överflödigt salt. För att ödlan skall klara havsvattnets förhållandevis låga temperatur halveras hjärtfrekvensen då den söker efter föda, vilket minskar blodcirkulationen och därmed nedkylningen från de hudnära blodkärlen. Två tredjedelar av ödlans längd utgörs av den från sidan tillplattade svansen, som tillsammans med de simhudsförsedda fötterna gör havsleguanen till en skicklig simmare.
Landleguander, varav en rosa
Havsleguanen är nu inte den enda leguanen på Galapagos, utan där finns även landlevande arter. Till skillnad från havsleguanen lever dessa uteslutande på land, där de gräver sig grunda hålor och livnär sig av landväxter, som kaktus och akaciablad. De saknar fullständigt simhud mellan tårna, samt att svansen är kortare och föga hoptryckt. 
pixabay
En ev dessa landlevande iguanaödlor fick stora rubriker för några år sedan, då man upptäckte en ny, förut okänd art.1 2 Det lite annorlunda med den nya arten är kanske främst dess rosa färg, varav den fått namnet Galapagos rosa landleguan (Conolophus marthae). Helt ny sägs den dock inte vara enligt forskarna, utifrån en DNA-analys. Men trots all forskning som bedrivits på öarna har denna rosa reptil lyckats hålla till i det fördolda.
Det var först 1986 som uppmärksamma parkvakter la märke till den annorlunda färgen hos ödlan, som inte bara är rosa utan även har några svarta, breda tvärgående ränder. Först trodde man att det rörde sig om pigmentstörningar, men efter noggranna studier klassificerades den som en egen art. Andra olikheter gentemot Galapagos andra landleguaner – Barringtons landleguan (Conolophus pallidus) och Galapagos landleguan (Conolophus subcristatus) – är att taggraden på ryggen är lite annorlunda, och ödlan i sin helhet är större. Den rosa landleguanen kan bli upp till 1,8 meter mellan nos och svansspets, vilket även är lite större än havsleguanerna.
Mikroevolution
Likt de berömda finkarna på dessa öar, och andra djur på isolerade platser, uppstår ofta specifika drag, fastän det i grund och botten rör sig om samma slags djur. Denna så kallade mikroevolution kan ibland gå ganska snabbt, vilket det finns flera exempel på.
Även havsleguanerna skiljer sig åt mellan de olika öarna, inte minst genom färgteckningen, och har därför delats in i olika raser. Trots skillnaden i levnadssätt mellan havs- och landleguaner finns stora likheter dem emellan. Att båda tillhör samma grundtyp av ödla kan man se av att de parat sig med varandra på en av öarna, där de lever inom samma område, och fått livskraftig avkomma. Denna kallas nu för hybrid iguana, och har bland annat fått samma kraftiga klor som havsleguanerna, vilka de landlevande leguanerna här på öarna saknar.3
Orädda ödlor
Trots de möjligheter till anpassning, som beskrivits ovan listas leguanerna på Galápagosöarna som en sårbar djurgrupp. Mest beror det på de råttor, katter och hundar som människor infört till öarna, och som framför allt äter äggen och ungarna. Förutom hökar som sporadiskt anfaller från skyn, har leguanerna på Galápagos tidigare haft få naturliga fiender och därför blivit orädda och långsamma. (De kan dock röra sig snabbt under vissa omständigheter, och havsleguaner har noterats springa 10 km/tim.) I en forskningsstudie med havsleguanerna kunde forskarna gå så nära som två meter innan ödlorna sakta började röra sig bort ifrån dem.4
Deras orädda beteende gör dem sårbara för nya, oväntade faror som hotar. Beträffande faran från hökarna har leguanerna anpassat sig till och har god hjälp av de härmfåglar som också jagas av Galápagoshöken. Härmfåglarna utsänder höga varningsskrik när de ser hökarna, vilket gör att leguanerna ser sig omkring och kan söka skydd. Det är inte helt ovanligt att djur reagerar på andra arters ljud och varningsskrik. Men havsleguanerna är kanske det enda fall man känner till, där djur som själva inte kommunicerar med ljud, reagerar på ljud från andra djur. I detta fall fåglar.5
Leguanfamiljen
Indelningen mellan olika leguansläkten och arter, även från andra delar av världen, skiljer sig ibland över tiden och i litteraturen. Alla klassificeras dock som en familj. Inom denna familj ryms många varianter med speciella särdrag som uppstått genom mikroevolution. Flera av dem, som exempelvis den gröna leguan som blivit populär som sällskapsdjur, lever i tropiska regnskogar. Andra återfinns i torra ökenområden.
Likt havsleguanen finns det flera andra leguaner som är skickliga simmare, även om de utvecklat detta i sötvatten. Basilisken har gjort sig känd för att även springa på vattenytan, på bakbenen dessutom. Några lever i träden och är bra på att klättra, medan andra gräver ner sig i marken. Flera har en taggrad på ryggen likt Galápagos leguaner, hos ett par av dem liknar den mest ett segel. Noshornsleguanen har förutom taggraden, tre horn på nosen. Flera av anolisödlorna, (det artrikaste leguansläktet, indelat i bortåt 400 olika arter) har en starkt färgad strupsäck. För att nämna några exempel. Även storleken varierar, alltifrån den gröna leguanen på cirka två meter, till enbart 10 cm hos de minsta arterna.6
Men även här rör det sig förmodligen om samma grundtyp av en eller ett par olika ödlor, där de olika varianterna uppstått genom mikroevolution. Några av dessa är hotade som enskilda arter, men många har anpassat sig väl i många olika miljöer. De lever idag inom ett tämligen stort geografiskt område, huvudsakligen i Nord- och Sydamerika och på några öar i Stilla havet. 
Anolisödla från Västindien, pixabay. 
Svart leguan från Mexiko, wikipedia.
Källor:
1. PNAS 2009 vol 106 sid 507-511, https://www.pnas.org/content/pnas/106/2/507.full.pdf
2. http://www.newscientist.com/article/dn16360-darwin-missed-earliest-galapagos-species.html 3. http://en.wikipedia.org/wiki/Hybrid_iguana
4. http://www.newscientist.com/article/dn10678-fearless-iguanas-too-cool-for-their-own-good.html
5. http://www.newscientist.com/article/dn12735-eavesdropping-iguanas-heed-hawk-alarms.html
6. Djurens Värld band 7, Förlagshuset Norden 1973
Läs mer om leguanerna på Galapágos