När kvastfeningenförst upptäcktes i närheten av Madagaskar år 1938 gav det stora rubriker inom forskarvärlden. Man hade då trott att den varit utdöd i omkring 70 miljoner år. Men här fanns den alltså kvar, livs levande.
Efter några år upptäckte man fler exemplar vid närbelägna Comorerna i närheten. Under senare år har man upptäckt dem utanför kusten i andra östafrikanska stater. För ett tiotal är sedan har man även funnit ett bestånd i Indonesien, omkring tusen mil från den gamla fyndplatsen. För de lokala fiskarna var det en välbekant fisk, men världens biologer hade missat att den nu så berömda fisken hade sin hemvist i den indonesiska övärlden. Det var först i slutet av 1990-talet, då hustrun till en forskare fick syn på ett exemplar på en fiskmarknad, som det kom till forskarvärldens kännedom.
Mycket om kvastfeningens levnadsvanor är fortfarande okänt, då de lever på djupa vatten. Att studera den i akvariemiljö har inte heller varit möjligt, då uppfiskade exemplar endast överlevt några timmar. I sin naturliga miljö lever fisken vid branta klippor i snabbt strömmande vatten. Att se kvastfeningen ”live” är därför inte så många förunnat. Man har dock lyckats filma några av dem vid ett par tillfällen.
För en tid sedan lyckades japanska forskare videofilma ett ungt exemplar, just i de indonesiska vatten där man först fann beståndet här. Forskarna tror att det var ett ganska nyfött exemplar då det hade samma storlek, ca 30 cm, som de ungar man tidigare hittat inuti gravida honor. Vuxna exemplar kan bli bortåt två meter. Med en allt mer förfinad filmteknik hoppas nu forskarna kunna lära sig mer om kvastfeningens fortplantning och andra levnadsvanor. Men det man alltså vet är att kvastfeningen har en inre befruktning och föder levande ungar.
I det förgångna hade kvastfeningen en betydligt större spridning än idag. Sedan den första fossila kvastfeningen hittades i England år 1839, har man hittat fossil på alla kontinenter utom Antarktis. Fossila kvastfeningar är sällan längre än 50 cm. Det fossil som hittats djupast ned i lagren har, enligt evolutionsteorin och den geologiska tidsskalan, daterats till 410 miljoner år. Sedan skall de ha levat under 340 miljoner år, för att sedan försvinna under de närmaste 70 miljoner åren före vår tideräkning. Och idag simmar kvastfeningen alltså omkring i haven igen, även om det så långt vi känner till endast är på några få platser.
Källor:
http://www.physorg.com/news177662822.html
http://en.wikipedia.org/wiki/Latimeria
Foto: Kvastfening på Naturhistoriska i Göteborg.