Namnet på en hög ämbetsman vid Nebudkadnessars hov i Babylon, som står omnämnd hos profeten Jeremia, har upptäckts på en lertavla med kilskrift. Kilskriftstavlan kommer från ett arkiv i den antika staden Sippar i det nutida Irak, där den grävdes fram redan på 1870-talel. Femtio år senare såldes den till British Museum i London, men har först nu dechifficerats.
Hos profeten Jeremia omnämns den höge ämbetsmannen – Nebo-Sarsekim – i samband med att Nebudkadnessar intog Jersualem är 587 före Kristus och drog in i staden med sina furstar. Namnuppräkningen börjar enligt följande; “…Nergal-sareser, Samger-Nebo, Sarsekim, överste hovmannen och Nergal-Sareser…” (Jer 39:1-3). De förnämsta ämbetsmännen namnges också av den judiske historieskrivaren Josefus i hans bok “Antiquites of the Jews”.
Tilläggas bör att kommatecken inte förekommer i grundtexten. Det kan därför vara svårt att gruppera ihop namn och tyda dem. I belysning av kilskriftstavlan bör kommatecknet och bindestrecket hamna enligt följande “…Samger, Nebo-Sarsekim…”. Man ser också ofta att Nebo eller Nabu, som var namnet på en babylonisk gudom, ofta förekommer i början av andra namn och det verkar följdriktigt att så var fallet även i Nebo-Sarsekim.
På den babyloniska kilskriftstavlan står, med stor sannolikhet, samma Nebo-Sarsekim benämnd som Nabu-sharrussu-ukin och benäms som “högste eunuck”. Eunucker var funktionärer vid den tidens hov. Tavlan är ett slags kvitto på guld, som levererats till ett soltempel i Sippar, strax utanför nutida Bagdad. På tavlan finns också det exakta datumet för leveransen. Översatt till vår kalender blir det år 595 före Kristus.
Ännu ett exempel på hur Bibelns historiska tillförlitlighet bekräftats genom forskningen inom arkeologin.
Källor:
https://archive.archaeology.org/0801/topten/cuneiform.html
https://en.wikipedia.org/wiki/Nebo-Sarsekim_Tablet
https://sv.wikipedia.org/wiki/Nebusarsekiminskriften
https://biblearchaeology.org/research/contemporary-issues/3520-nebosarsekim-found-in-babylonian-tablet
Bild ovan: Horace Vernet 1844; Jeremia vid Jerusalems förstörelse (Wikipedia).