Med stel blick och knyckiga rörelser, likt en uppskruvad robot jagar den fram över scenen. Avsikten är att kasta sig över och sluka allt levande, allra helst då människor som den råkat få nys om i sin närhet. Besten som åsyftas är den beryktade Tyrannosaurs rex, och beskriver några minnesbilder hos undertecknad från den första versionen av Jurassic Park.
Någon vetenskaplig verklighet är väl knappast den här typen av filmer tänkta att sprida, det får man åtminstone hoppas. Men bilden av T rex som en blodtörstig jägare är knappast unik för bioduken, utan är den bild som oftast förs fram, både i populära och vetenskapliga sammanhang. Men hur väl stämmer den bilden med verkligheten?
Klen benstyrka
Ett av de forskningsrön som visar på motsatsen kommer från ett par forskare i Kalifornien – Hutchinson och Garcia – som gjort en biomekanisk kalkyl över T rex förmåga att springa. Enligt deras kalkyler saknade benmusklerna hos T Rex den styrka som krävs för att ett djur i den storleksordningen skall orka springa. Musklerna skall bara ha räckt till för promenadtakt i högst fem meter per sekund (18 km/tim).1,2
Hutchinsons och Garcias kalkyl stöds av en forskningsstudie från Storbritannien, av några fossila fotavtryck från en annan stor dinosaurie. Med utrymme för felmarginaler beräknas denna dinosaurie ha vandrat fram i ca åtta meter per sekund. En annan forskare som hävdar att benen hos T rex var idealiska för långdistans-promenader är paleontologen Jack Horner från Montana. Horner menar att benen hos T Rex var konstruerade på ett sådant sätt att de skulle varit ineffektiva att springa med, än mindre att jaga ifatt ett byte. 3-5
Asätare – och kanske växtätare.
Horner, vars team har grävt fram ett flertal T rex-skelett och har forskat mycket kring denna dinosaurie, är också en av de största förespråkarna för T rex som asätare. Bland annat pekar studiet av tänderna i den riktningen, samt att det i T rex’s hjärna fanns stor plats för luktsinnet. Horner menar att T rex förmodligen kunde lukta sig fram till döda djurkroppar långväga ifrån. Han jämför luktsinnet med gamens, som sägs kunna känna lukten av ett kadaver på 25 mils avstånd.
Horner är inte ensam i sin uppfattning om T rex som asätare. Allt fler forskare börjar se detta som en möjlighet, och och även i samband med Hutchinsons och Garcias beräkningar, nämnda ovan, förs samma tanke fram. Det finns även forskare som föreslår T rex som växtätare, att tänderna skulle lämpat sig bättre för sega och kraftiga växter än för kött. Ja, även mer lättsmälta frukter och vegetabilier skulle förstås också slinkit ned.
Tänderna hos T rex satt inte fast särskilt bra i käken, och kunde lätt ha gått av i en verklig strid. Själva käkarna var också konstruerade på ett sådant sätt att de inte kunde röras i sidled eller framåt-bakåt. Födan bör ha svalts i stora bitar, ungefär på samma sätt som hos nutida leguaner. Flera andra av dagens ödlor, som endast äter växter, har lika vassa eller vassare tänder än de dinosaurier, som räknas till de köttätande.
Dinosaurier delas som bekant upp i köttätare och växtätare, en indelning som fått stor genomslagskraft. Men, precis som med T rex, finns det mycket fakta som behöver granskas och omvärderas. Tänk om det till och med var så att de flesta dinosaurier faktiskt var växtätare, ibland i kombination som asätare, och att det hörde mer till undantagen att några var köttätare?
T rex i Montana
Tillbaka till T rex så har de flesta skeletten hittats i Montana och angränsande stater. (Enstaka delar från Tyrannosaurus har annars hittats på flera andra platser runt jorden. Man har även hittat flera andra dinosaurie-skelett som liknar T rex men fått andra namn, ofta efter de platser och länder där de hittats. Ofta är det då inte så mycket mer än storleken som skiljer.) Men Montana i dinosauriernas dagar bör ha sett ganska annorlunda ut mot dagens, med sina stora vida slätter eller karga klipplandskap – rika på dinosaurie- och andra fossil.
En viss föreställning om det forntida, lummiga Montana kan man få genom den mängd växtfossil man funnit i området. Bland annat fanns här de väldiga Metasequoia (släkt med redwoodträden), som endast var kända som fossil fram till 1941 då man fann en isolerad dunge med levande träd i Kina. Kinesisk sekvoja,, som trädet nu ofta kallas, har sedan kultiverats och finns bevarade på olika arboretum och botaniska trädgårdar världen över. I sitt hemland kan de idag bli upp till 50 meter höga.
Riktigt hur lummiga skogarna nu var i Montanas forntid är naturligtvis lika omöjligt att veta som T rex´s exakta beteende. Från många olika platser runt jorden hittar man fossil, som tyder på att det fanns en mycket riklig växtlighet, bland annat stora ormbunksträd. Det finns mycket inom forskningen som tyder på att det i forntiden fanns ett jämnvarmt, fuktigare klimat över hela jorden än idag.
Forskarna talar om högre luftfuktighet, vilket bidrog till att både djur och växter ofta blev mycket större än i våra dagar, om detta vittnar fossilen. I ett sådant klimat bör det ha funnits vegetation som räckt till och blivit över, även om alla dinosaurier varit växtätare. Kanske var det till och med en fördel om en del av grönskan “betades av” och hölls lite grann i schack.
Impopulära åsikter
Men sådana åsikter är inte alltid populära. Inte heller Jack Horners åsikter om T rex som asätare har alltid tagits upp särskilt väl. Horner framhåller dock att han sysslar med vetenskap, inte med någon opinionsundersökning. Motståndet och skepticismen kommer dels från en del av Horners forskarkolleger. Men mest från alla de dinosauriefans som helst vill behålla bilden av den blodtörstiga best, som presenteras som bäst i filmer liknande dem i Jurassic Park.
Källor:
1. https://www.nature.com/articles/415971a
2. https://www.science.org/doi/abs/10.1126/science.295.5560.1620
3. Horner o Lessum “The Complete T-Rex”, Simon och Shuster 1993.
Foto ovan, pixabay.
Läs mer om Tyrannosaurus rex