I Jordanien har arkeologerna gjort några fynd av förkolnade brödbitar, vid en i marken nedsänkt eldstad. Exakt vad brödet, som liknar ett osyrat plattbröd eller tunnbröd, består av kan forskarna inte säga. Men kemiska analyser visar på ett innehåll av vilda varianter av enkornsvete, råg, hirs, korn och havre.1-3
Med en datering på över 14 000 år bör brödets bäst-före-datum passerats med stor marginal. Fynden i Jordanien är dock inte de första som visar att människan bakat bröd tidigt i historien. Ett exempel är några fynd från Israel,som består av stärkelse från vildkorn och vete på en forntida kvarnsten, samt en enkel ugn. Dessa fynd har daterats till ca 22 000 år.4
Ett annat exempel är från utgrävningar i Tell Hamoukar, en forntida stad i nordöstra Syrien. Där har man hittat stora ugnar som indikerar brödtillverkning, nästan i industriell skala. Forskarna tror att Hamoukar byggdes upp ungefär samtidigt med sumerernas första städer, som exempelvis Uruk – deras största och mest kända stad.5
När det gäller fynd av kvarnar och tecken på mjöltillverkning kom för några år sedan en studie som visade att mjölrester hittats på gamla malstenar, på olika platser i Europa. Det rör sig om så skilda platser som Italien, Ryssland och Tjeckien. Att de hittats på så många olika platser indikerar att bruket att mala mjöl var en mer utbredd företeelse bland forntidens människor, än vad forskarna tidigare trodde.6-8
Och tittar man på havre, som var en av beståndsdelarna i det ovan nämnda brödet från Jordanien, har forskarna gjort några intressanta fynd i Italien. Bland annat har man hittat ett verktyg, vilket efter noggranna undersökningar tolkats som en mortel. Och på denna mortel har man hittat och analyserat små korn av stärkelse, som överensstämmer med en sort som finns i dagens havre. Stärkelsekornen ser dessutom ut som att växtfröna hettats upp innan de mortlats, vilket gjort att man lättare kunnat bearbeta dem till mjöl. Om forskarnas slutsatser stämmer visar fynden att människan redan tidigt i historien behandlade växter i flera steg för att få fram den mat man ville ha. Fynden är daterade till ca 30 000 år.9-10
En ännu äldre datering har några verktyg från Mocambique fått, med rester från främst durra. Det är ett gräs som än idag är en basvara på många håll i Afrika. Även om det har ett ganska vitt användingsområde räknas det, enligt wikipedia, som det idag femte viktigaste sädesslaget. Verktygen är daterade till 100 000 år och har uppenbarligen använts för att tillreda maten.
Oavsett hur väl dateringsmetoderna stämmer (finns ofta problem med dessa), visar fynden ovan att människan redan tidigt i historien malde mjöl och bakade sitt bröd. Även idag spelar bröd en stor roll i de flesta hushåll, såväl i vårt eget land som utöver världen. Antingen det tillverkas i industriell skala, eller att mjölet mals på handkvarnar och brödet sedan bakas i enkelt tillverkade eldstäder. På ett liknande sätt som för några tusen år sedan i Jordanien, visat av de förkolnade brödbitar som nu hittats av arkeologerna.
Källor:
1. http://www.pnas.org/content/pnas/early/2018/07/10/1801071115.full.pdf
2. http://www.sciencemag.org/news/2018/07/oven-was-used-make-bread-thousands-years-agriculture
3. https://phys.org/news/2018-07-archaeologists-bread-predates-agriculture-years.html
4. Nature 2004 vol 430 sid 670-673, Dolores et al “Processing of wild cereal grains in the Upper Palaeolithic revealed by starch grain analysis”
5. New Scientist 2000 vol 166 jun 3 sid 20.
6. http://www.nature.com/news/2010/101018/full/news.2010.549.html
7. http://www.pnas.org/content/107/44/18815.full.pdf
8. http://news.sciencemag.org/sciencenow/2010/10/the-cavemens-complex-kitchen.html
9. https://www.newscientist.com/article/dn28139-stone-age-people-were-making-porridge-32000-years-ago/
10. http://phys.org/news/2015-09-ancient-pestle-paleolithic-people-ground.html