Fossila vingben från papegojor har hittats i Danmark, på ön Mors i Limfjorden. Fossilen har hittats av en dansk hobbysamlare, som haft dem utställda på ett museum under femton års tid. Han såg dock bara att det rörde sig om ben från någon fågel.
När så en irländsk forskare besökte museet, konstaterade han att fossilen kom från papegojor. Förutom att det är det största och mest välbevarade papegojfossil som hittats hitintills, tror evolutions-forskarna att det också kan vara det allra äldsta. Enligt evolutionsteorin och den geologiska tidsskalan har det daterats till 55 miljoner år.
Fossil från en näbb som hittades för några år sedan i Wyomings kritalager, och troddes komma från ”äldsta papegojan” har en datering på 70 miljoner år. Efter att ha studerat fossilen på nytt menar forskarna att näbbfossilen ”nästan säkert” inte kommer från någon fågel, utan från en dinosaurie med en fågelliknande näbb (?!).
Att de nyfunna fossilen i Danmark kommer från någon fågel tycks vara ställt utom allt tvivel. Däremot finns det forskare som ställer sig frågande till att man med säkerhet kan fastställa att det rör sig om just papegojfossil. Den irländske forskare som studerat fossilen säger sig dock vara säker, och har artbestämt den forntida papegojan till Myiopsitta tanta. En nutida art, Myiopsitta monachus, lever i halvtorra områden i sydöstra Sydamerika. På svenska går de under namnet munkparakiter. Skillnaden på fossilen och den nu levande papegojan är alltså ungefär lika stor som mellan vargar och hundar – dvs de är samma djur som förändrats med lite variation eller mikroevolution.
Källor:
- Nature 1998 vol 396 nov 5 sid 29-30.
- http://www.blackwell-synergy.com/doi/abs/10.1111/j.1475-4983.2008.00777.x
- http://en.wikipedia.org/wiki/Parrot
Nutida munkparakiter, samt vy från Limfjorden (foton pixabay).