En fossil jättegroda med en beräknad vikt på 4 kg har hittats på Madagaskar. Dagens största groda – Goliatgrodan i Ekvatorialguinea och Kamerun, väger cirka 3 kg, så skillnaden är kanske inte så jättestor. Mindre grodor är som bekant betydligt vanligare, åtminstone i nutid. Och Goliatgrodan vid några av Afrikas avlägsna floder är dessvärre allvarligt hotad, så snart finns den kanske inte kvar den heller.
Hur vanligt det var med med jättegrodor i det förgångna är naturligtvis omöjligt att veta. Särskilt vanliga bland fossilen är jättegrodorna knappast heller, men allt forntida liv har som bekant inte förvandlats till fossil. Det finns dock gott om fossil där djuren är betydligt större än de idag levande exemplaren, vilket tyder på ett gynnsammare klimat under den tid de levde. Såväl skapelsetroende som evolutionsforskare talar om högre luftfuktighet och mer syre, som bidrog till att både djur och växter ofta blev mycket större än i våra dagar.
Det största intresset runt fyndet av den fossila jättegrodan tycks dock röra kontinenternas lägen i det förgångna. Detta utifrån att grodan anses släkt med de hornpaddor som idag endast lever i Sydamerika. Här är forskarna inte ense, varken om släktskapet mellan grodorna, eller hur kontinenterna suttit ihop. (Om nu kontinenterna verkligen suttit ihop annorlunda än idag.) Som någon forskare påpekar – ”Varje organism, inklusive en groda, kan flyta på död vegetation”. Underförstått att grodorna inte behövt vandra landvägen mellan Madagaskar och Sydamerika.
Källa:
- http://www.pnas.org/cgi/content/abstract/105/8/2951