Elefantens goda minne har länge varit känt, såväl bland forskare som hos gemene man. Även på flera andra sätt har elefanten visat prov på sina färdigheter. Nya forskningsrön bekräftar detta ytterligare, och elefanten har börjat vinna status som ett av de mest intelligenta djuren.
Den senaste studien i raden handlar om hur en elefant på Berlins Zoo, en hona kallad Pang Pha, lärt sig skala bananer. Forskarna tror att hon lärt sig detta, så kallade härmningsbeteende, genom att betrakta de skötare som tog hand om henne under sin uppväxttid. När Pang Pha får gula bananer med prickar delar hon dem med snabeln, skakar ut själva frukten och slänger skalet. När hon får gröna bananer sväljer hon dem helt, medan hon ratar de bruna. Men när hon är tillsammans med de andra elefanterna i djurparken så sväljer hon även de gula med skalet – men sparar en som hon skalar då hon är ensam.1-3
Ett tidigare studie om elefanters härmningsbeteende handlar om en elefant i Sydkorea, som börjat härma ord från sin elefantskötare. Det har skett helt “spontant”, utan att elefantskötaren Jong Gap King särskilt tränat elefanten till detta. Fastmer blev Jong ganska överraskad då han hörde mänskliga ljud inifrån elefantstallet, och upptäckte att de kom från en av de elefanter han ansvarar för. Orden som elefanten Kosik använder är korta och relaterade till träningen, som exempelvis fot, sitt och bra (i svensk översättning). Kosik låter också lik sin tränare på “rösten”. Då elefanter är utpräglade flockdjur tror forskarna att Kosiks sätt att härma sin tränare ljudmässigt, kommer sig av det starka bandet dem emellan.4
Detta är nu inte första gången som elefanter hörts härma andra ljud. En elefant i Kenya har visat sig härma ljudet från lastbilar så pass bra att det är svårt att skilja elefantens härmande läte från verkliga lastbilars. En annan elefant, också denna afrikansk, som finns på ett zoo i Schweiz tillsammans med indiska elefanter, härmar deras läten, tämligen olikt hans eget. Alla nämnda elefanter befinner sig i fångenskap. Kanske förekommer det också i det fria att elefanter härmar olika slags ljud men detta finns, så långt undertecknad känner till, inte dokumenterat.5
En annan färdighet som upptäckts hos elefanter är att de känner igen sin egen spegelbild.6-7 De har också visat sig skickliga i konsten att tillverka och använda redskap. Det kan röra sig om växter att klia sig med eller trädgrenar för att få bort bitande flugor. För att få lövruskor riktigt effektiva har indiska elefanter setts forma dessa till lagom storlek, genom att hålla dem under framfötterna, och slita bort de delar de inte vill ha med.8-9
Elefanter har också visat sig ha ett rikt känsloliv och kan både skratta, leka och gråta. Samhörigheten inom flocken är stor, och honorna tar ofta hand om varandras ungar och skyddar och hjälper varandra vid förlossningar. Ibland kan flera elefanter samlas då någon i flocken dött och sörja flera dagar tillsammans. De kan också visa stor glädje, exempelvis när de återser någon de håller av. Det kan gälla både andra elefanter eller någon människa som står dem nära.10 Utifrån en studie av några fossila fotavtryck, från nutidens Arabien, har forskarna dragit slutsatsen att även forntidens elefanter levde i familjegrupper på samma sätt som nutidens. Och att det, precis som bland dagens elefanter, var den så kallade matriarken (flockens äldsta hona) som ledde flocken.11-12
Idag finns inga elefanter kvar på den Arabiska halvön. Inte heller på många andra av de platser där man hittat fossil från dem. Såväl spridningen som mångfalden var betydligt större i det förgångna. Idag lever de kvar i Afrika och södra Asien, förutom i en isolerad dal i Nepal.* På grund av handeln med elfenben och förändringar i deras livsmiljö är elefanter idag en hotad djurgrupp. Ett internationellt förbud mot elfenbenshandeln kom visserligen år 1990, men den illegala handeln är fortfarande ett allvarligt hot.13
Låt oss hoppas att trenden vänder så att elefanten, som en gång fanns utbredd över nästan hela jorden, åter börjar öka i antal. Kanske inte i första hand för att det både är det största, och därtill ett av de mest intelligenta landlevande däggdjuren. Utan mest för att alla levande arter förtjänar att vi värnar och skyddar dem.
Källor:
1. https://www.cell.com/current-biology/fulltext/S0960-9822(23)00266-X
2. https://www.smithsonianmag.com/smart-news/watch-this-elephant-peel-a-banana-with-her-trunk-180981965/
3. https://www.youtube.com/watch?v=fqvWd6lsDWg&ab_channel=CellPress
4. Science 2006 vol 314 sid 29.
5. http://news.bbc.co.uk/2/hi/science/nature/4377297.stm
6. http://www.pnas.org/content/103/45/17053.full.pdf+html
7. http://www.newscientist.com/article/dn10402-elephants-see-themselves-in-the-mirror.html
8. http://www.natureinstitute.org/pub/ic/ic5/elephant.htm
9. Djurens värld band 13 Förlagshuset Norden AB Malmö 1972.
10. http://en.wikipedia.org/wiki/Elephant_intelligence
11. http://rsbl.royalsocietypublishing.org/content/early/2012/02/22/rsbl.2011.1185
12. http://www.physorg.com/news/2012-02-ancient-uae-tusker-tracks.html
13. https://www.wwf.se/djur/elefant/#artdata
* Det intressant med elefanterna i Nepal är att dessa elefanter har flera av den forntida stegodontens utmärkande särdrag. Särdragen tros ha uppkommit genom inavel, på grund av den isolerade miljön. Att de inte klassificeras som stegodonter beror i första hand på att denna elefantgrupp anses utdöd sedan väldigt lång tid tillbaka. Särdragen ses istället som en mutation som uppträtt senare hos ”vanliga” elefanter.
Bild ovan: Samhörigheten inom gruppen är stor (foto, pixabay).