Sen lång tid tillbaka har den lilla haitisnabelslidmusen (Solenodon paradoxus) levt isolerad på ett par öar i Västindien. Någon större förändring, rent genetiskt, har de inte genomgått på den tiden, vilket forskarna kopplar till just isoleringen. Det är inga stora populationer av mössen det rör sig om, och idag betraktas haitisnabelslidmusen för starkt utrotningshotad.
Haitisnabelslidmusen är runt 30 cm lång, förutom svansen och väger ca 800 gram. Förutom den långa utmärkande snabeln, som den delar med andra snabelslidmöss, liknar den en stor näbbmus. Den är främst aktiv på natten, och vilar under dagen i något bo den grävt ut, i bergssprickor under stenar eller andra lämpliga gömställen. I boet lever ofta en liten flock på kanske 8 medlemmar.
Haitisnabelslidmusen lever på marken och livnär sig till stor del av insekter och spindeldjur. Dessa grävs fram med nosen eller framtassarnas kraftiga klor, ibland gräver musen tunnlar för att komma åt dessa smådjur. Men födan utgörs även av en del frukt, säd och lövskräp, så kallad förna.
För övrigt utgörs släkten snabelslidmöss av två nutida och två utdöda arter. Samtliga lever, eller levde tidigare i Västindien. Alla kända fossil av snabelslidmöss finns från holocen eller yngre epoker. (Enligt evolutionsteorin och den geologiska tidsskalan räknas holocen med start från ca 10 00 år sedan.)
Källor:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6009670/
https://en.wikipedia.org/wiki/Hispaniolan_solenodon
Ill Wikipedia