Neandertalmänniskan – Homo sapiens neanderthalensis – uppkallades efter tyska Neanderdalen (Neanderthal), där man hittade de första fossilen för cirka 150 år sedan.
Neanderdalen i sin tur namngavs på 1600-talet av den tyske prästen och psalmförfatteren Joachim Neander. I den avsides belägna lilla dalen, med klippsprång, vattenfall, skogsavsnitt och grottor, trivdes Neander att vandra omkring och lovprisa sin Skapare. Här satt han förmodligen och skrev många av sina poem och psalmer, men troligen höll han här även sammankomster och gudstjänster.
Neanders mest kända psalm är originalversionen till “Herren, vår Gud, är en konung i makt och i ära”. Den finns i senare bearbetning av Zacharias Topelius med i 1986 års ekumeniska psalmbok. Föga anade han att man i “hans” dal 200 år senare skulle göra upptäckter, som skulle tolkas på ett sådant sätt att det förde bort tron på en Skapare.
Men kanske att dagens många upptäckter, som visar på neandertalmänniskan som en helt vanlig människa, även hon skapad till Guds avbild, åter kan få människor att lovsjunga Skaparen i tyska Neanderthal.
Källor:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Neandertal
https://sv.wikipedia.org/wiki/Joachim_Neander
Bild ovan: Neanderdalen i nutid, foto pixabay.
Landskapsmålning av Neanderdalen av Karl Friedrich Lessing, 1837. Dalen namngavs på 1600-talet av den tyske prästen och psalmförfatteren Joachim Neander. (Foto och Ill, Wikipedia).
Neanders Hans mest kända psalm är originalversionen till “Herren, vår Gud, är en konung i makt och i ära”, där första versen lyder i modern version:
Herren, vår Gud, är en konung i makt och i ära.
Kom, alla folk, att vårt eviga lov honom bära.
Himmel och jord
bärs av hans kraftiga ord.
Allt han sitt hägn vill beskära.
Läs mer om neandertalmänniskan