Många arter har rika anpassningsmöjligheter, det finns det gott om exempel på i naturen. Ett par av de senaste som dokumenterats är hur några babianer och lemurer anpassat sig till att sova i grottor om nätterna.
När det gäller babianerna är det en grupp så kallade chacmababianer i Sydafrika, som börjat söka skydd och sover i en grotta. (Chacmababianer sägs vara största babianarten.) Beteendet började då babianerna förlorade sin ledare, och började följa en ny alfahanne till dennes territorium. Vilket nattetid innebär ett ledarskap ner i en mörk grotta. Först fem meter nerför ett trångt schakt och sedan en fyrtio meter lång gång fram till sovplatsen. Kontakten genom det becksvarta mörkret håller babianerna genom olika läten.
Ingen söndagspromenad alltså, och en nykomling till gruppen vägrade först att gå in i grottan under ett par veckor. Och riskfyllt är det knappast, då även rovdjur håller till i grottsystemen. Men i slutändan tycks grottans fördelar vara större än nackdelarna. Den skyddar mot rovdjuren utanför grottorna, är varmare än utanför om vintern och erbjuder svalka under sommarens värmeböljor.
Även några ringsvans-lemurer på Madagaskar tar skydd i grottor nattetid. Men i deras fall rör det sig inte om grottor i underjorden, utan om små nischer uppe på kalkstensklippornas väggar. Lemurerna svingar sig ditupp från träden, och försöker på så sätt få nattro från de rovdjur som lever i samma områden. I första hand består de rovdjur som lemurerna försöker komma undan av den så kallade fossan eller vesselkatten.
Källor:
https://www.newscientist.com/article/dn28771-these-baboons-and-lemurs-have-left-the-trees-to-live-in-caves/
http://www.journalmcd.com/index.php/mcd/article/view/mcd.v8i2.5
Sydamerikas chacmababianer söker skydd i grottor nattetid, liksom ringsvanslemurerna på Madagaskar . Det rovdjur lemurernas i första hand försöker komma undan är fossan/vesselkatten. (Samtliga foton pixabay).