Ett fossilt käkben från ett näbbdjur, har nyligen hittats i Australien. Enligt evolutionsteorin och den geologiska tidsskalan har käkbenet daterats till cirka 123 miljoner år, vilket är den äldsta dateringen som gjorts på fossil från något näbbdjur.
Studiet av det nyupptäckta fossilet indikerar att detta forntida näbbdjur var försett med samma elektro-känsliga näbb som de nutida. Näbbdjurets näbb är utrustad med sinnesceller som kan avläsa elektriska strömmar, så kallad elektroreception. Denna förmåga finns även hos flera fiskarter, bland annat hajar och rockor. Bland däggdjuren är det endast näbbdjuret, och i viss mån myrpiggsvinet, som besitter den förmågan.
Då näbbdjuret dyker under vattnet efter föda är både ögon och öron tillslutna med skyddande hudflikar. Även näsborrarna är tillslutna under vattenytan. Näbben blir då det enda instrument som däggdjuret har, då det lokaliserar sin föda under vattnet. Att den utrustats med dessa electroreceptorer är därför av utomordentligt stor betydelse. Näbben är även utrustad med så kallade mekanoreceptorer, som registrerar mekaniska vågor i vattnet.
Näbbdjuret är klassificerat i samma ordning som myrpiggsvinet, så kallade kloakdjur eller monotremata. Eftersom de är de enda däggdjur som lägger ägg, samt delar ett par andra unika karaktärer, vill evolutionsforskarna gärna se ett gemensamt ursprung för dessa båda djur.
Diskussionen runt det nya fyndet handlar därför mycket om när näbbdjuret och myrrpiggsvinet började utvecklas till separata däggdjur, utifrån en gemensam förfader. Utifrån dateringen av fossilkäken skulle denna delning skett mycket tidigare än vad forskarna hitintills har trott. Skillnaden bland annat i levnadsmönster, mellan dessa båda djurgrupper är dock betydligt större än likheterna, och några fossila mellanformer som visar på ett gemensamt ursprung har aldrig hittats. Låt vara att fossil från såväl myrrpiggsvin som näbbdjur är tämligen sällsynta.
Den fossila käken från Australien är därför ett välkommet tillskott till samlingarna. Men någon evolution visar den knappast på – snarare tvärtom.
Källor:
- http://www.pnas.org/cgi/content/full/105/4/1238?maxtoshow=&HITS=10&hits=10&RESULTFORMAT=&fulltext=monotremata&searchid=1&FIRSTINDEX=0&resourcetype=HWCIT