Den kambriska explosionen har blivit ett välkänt begrepp både inom geologin och hos gemene man. Detta sedan man upptäckt att antalet fossil i de sedimentära lagren såg ut att ha ökat, eller tillkommit explosionsartat.
Alltfler fossil hittas nu i de lager som ligger djupare ner än kambrium, den så kallade ediacaraperioden. På en halvö med namnet Avalon i östra Kanada har så många fynd gjorts att forskarna börjat tala om den ”avalonska explosionen”. Men fossila fynd har gjorts i ediacara-lager från hela världen.
Ett av de senaste fynden kommer från Nevada. Forskarna som funnit dem tyder dem som jättesmå fotspår, inte störe än två millimeter i diameter. De tros komma från något litet leddjur som en tusenfoting, eller möjligen någon mask med ben, och är de första fossila fotspår som hittats så djupt ned som i edicara.
Exakt vad tidigare ediacara-fynd representerar för organismer är inte klarlagt av forskarna. Många av dem liknar moderna djur som maneter, koralldjur, ringmaskar, leddjur och tagghudingar. De har därför ofta betraktas som fossil av välkända flercelliga djurgrupper. Vissa av dem liknar helt enkelt stora blad, och någon har fått namnet ”bladlik form”. Flera evolutions-forskare vill se ediacara-fossilen som helt utdöda utvecklingslinjer, men diskussionen om vad de representerar pågår ännu.
Källor:
- http://www.physorg.com/news142431582.html
- http://news.nationalgeographic.com/news/2008/10/081010-oldest-footprints.html