Bilder | Museet Den förhistoriska världen

Här kan du utforska bilder från vår gamla sida:

Fåglar är de mest artrika och utspridda av alla grupper av landlevande ryggradsdjur.

Nutida fågelarter varierar i storlek mellan 2,75 meter hos den afrikanska strutsen till 5 cm hos bikolibrin.

Myror är bra på samarbete, såväl med varandra som med andra organismer i naturen. Svartmyror på väg uppför en bergeniastjälk.

Myror finns över hela världen och delas in i ca 12000 olika arter. Här svartmyror i en svensk trädgård.

Fina strukturer som liknar sporerna och de fina trådlika hyperna hos dagens mykorrhiza har hittats som fossil i Wisconsin, USA.

Medan vi gläds åt det vackra i naturen samarbetar gräsets rötter och svampens mycel nere i jorden, fördolt för våra ögon.

Symbiosen mellan växternas rötter och svampmycelen gör det möjligt för växtvärlden att fortsätta leva och växa till.

Under marken pågår ett viktigt samarbete mellan svampmycel och växtrötter, så kallad mykorrhiza eller svamprot.

Att flytta tunga skulpturer över sand är inte det lättaste. Ett holländskt forskarteam tror sig ha kommit på lösningen.

Kan fuktig sand förklara något av byggnadstekniken i det forntida Egypten. (Staty av Amenhotep III på Carnegie museum, USA.)

Familjenamnet till trots flyger fullvuxna gammafly även på dagarna. De livnär sig på på nektar från olika blommor.

Om man kan kalla insekter intelligenta, hör bin definitivt till sådana. Mycket som ryms i en hjärna av ett knappnålhuvuds storlek.

Bin lever av nektar och pollen och spelar en stor roll för blommande växters pollinering.

Fossila persikokärnor har visat sig vara lika de nutida. Nektariner är en framodlad variant av dessa så omtyckta frukter.

Även om de finns i en mängd olika varianter i såväl nutid som forntid, så visar fossilen att en häst alltid har varit en häst.

Fossilgraven i tyska Messel är känd för sin mångfald av olika fossil. Bland annat en häst med ett tämligen fullgånget foster.

Ljudet av humlor som surrar bland blommorna tillhör kanske våra käraste sommarljud.

Humlevingens form och rörelsemönster skapar en luftvirvel precis ovanför vingen och ger upphov till ökad lyftkraft.

Att humlor inte borde kunna flyga är en långlivad myt. De är istället väl designade att kunna göra det.

Fossilen visar att forntida fåglars vingar var konstruerade på samma sätt som hos nutida. Här en nutida skata på väg mot skyn.